I lördags när jag kom hit så fick jag 29st skrivna brev av alla barn i klassen jag haft praktik i. Jag blev helt mållös, visste inte vad jag skulle säga. Så himla fina barn. Jag såg så mycket fram emot att träffa dem, nu när jag varit med dem i fyra dagar så vill jag bara vara kvar ännu längre!
Jag har haft min praktik på South Parade Primary School, där jag var lärarassistent i en klass för 5-6 åriga barn. Jag tror nog att jag aldrig i hela mitt liv blivit så uppskattad som jag blivit av lärarna och barnen denna vecka, det har varit helt fantastiskt. Läraren som jag har varit med heter Miss Cullen, men i tisdags var hon sjuk så skolans rektor tog hennes lektioner och jag fick då vara med honom! De har varit så himla snälla allihopa mot mig och jag har haft riktigt roligt. Under min praktik med klassen har jag bland annat fått tagit ut små grupper med barn och läst med dem, gått runt och hjälpt dem i klassrummet med olika sorts uppgifter, varit ut med dem på raster, visat dem hur de ska göra vissa uppgifter. Varje gång jag eller Miss Cullen ställde en fråga var nästan alla 29 händer uppe i luften på en gång, så roligt med entusiastiska barn! De var riktigt ivriga för att lära sig svenska ord också.
Skolorna här i England är väldigt annorlunda jämfört med i Sverige. Det är riktigt strängt här, mer disciplinerat och inte alls så mycket lek som det är i Sverige när man är så liten. Om barnen pratade lite grann då de skulle gå till kapprummet för att ta på sig sina jackor för att gå ut på rast, blev läraren arg och de alla fick börja om från början. Varje morgon och efter lunch sa de "good morning" och "good afternoon" i kör till läraren, en annan assistent samt mig. Barnen var så trevliga och gulliga mot mig.
I onsdags var Anna, Anders & Ingrid (personalen från Bruks som är med på resan) och hälsade på mig på skolan, jag tror de insåg då varför jag tyckte så mycket om att vara på skolan!
Sista dagen så fick jag en flaska vin och två kort skrivna av olika lärare, där de skrev hur tacksamma de var för att jag varit där, hur roligt det varit, vilket intryck jag gjort på barnen, lycka till med mina studier, att de skulle sakna mig etc. Jag blev så oerhört rörd! Kramade om Miss Cullen flera gånger och vi båda kunde inte hålla tårarna tillbaka.. :) Hela vägen hem från skolan den dagen var inte ett öga torrt. Det var så tråkigt att lämna dem samtidigt som jag var så glad för att ha varit med om allt samt rörd för allt fint de sagt om mig. Jag kan inte förstå hur så få dagar kan ge ett sådant stort intryck! Vad möte med människor kan framkalla så mycket känslor. Vill verkligen åka tillbaka och vara med barnen igen. Det var fantastiskt att se hur de gick från att inte veta alls hur de skulle lösa en uppgift, tills att de klarade det galant efter att jag hjälpt dem, mäktig känsla!
Jag blir nog tvungen att åka iväg till England och jobba med barn några månader.. :) Rektorn har redan lovat mig att jag får komma tillbaka när jag vill så det är ju nästan redan ordnat! Har varit en fantastiskt upplevelse utan att överdriva det minsta, ni måste vara med om det för att kunna förstå.
/Ebba
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar